Åkrarnas gipsbehandling vore en stor omvälvning för vattenskyddet i Östersjön – även vattnet i Skärgårdshavet kan bli klarare

 Gilla

Det internationella projektet NutriTrade publicerar idag tre policyrekommendationer med tanke på att förbättra tillståndet i Östersjön. I rekommendationerna framförs nya vattenskyddsmetoder, och för att dessa ska tas i bruk föreslås även att miljövårdens styrningsmetoder ska utvecklas.

Med hjälp av de nya skyddsmetoderna är det möjligt att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet och i hela Östersjön.

Gipsbehandlingen är den överlägset mest effektiva metoden för att minska jordbrukets utsläpp

I den första rekommendationen presenteras åkrarnas gipsbehandling, som är en ny vattenskyddsmetod för jordbruket. Det är ytterst viktigt att minska jordbrukets fosforutsläpp för att skydda Östersjön, och i det arbetet ser åkrarnas gipsbehandling ut att vara den överlägset mest effektiva metoden.

Projekten NutriTrade och SAVE* har i pilotprojekt testat metoden som har visat sig omedelbart minska jordbrukets fosforbelastning med rentav 50 procent. I Södra Finland finns upp till 540 000 hektar åkerareal som lämpar sig för gipsbehandling. På det här sättet skulle fosforavrinningen till Östersjön minska med 200–300 ton. Det motsvarar närapå de mål som Kommissionen för Östersjöskyddet har fastställt för hela Finlands del när det gäller att minska fosforbelastningen.

Även på andra områden i Östersjön, såsom i Danmark, Polen, Sverige och Estland borde man utreda möjligheterna att ta i bruk gipsbehandlingen. Preliminära uppskattningar visar att åkrarnas gipsbehandling kunde minska jordbrukets fosforbelastning i Östersjön med hela 25 procent, det vill säga 1 500–2 000 ton.

Gipsbehandlingen är förutom effektiv även en relativt förmånlig vattenskyddsmetod.

”Kostnaden för att med hjälp av gipsbehandlingen minska ett fosforkilo är endast en tredjedel jämfört med de vattenskyddsmetoder jordbruket idag använder sig av. I pilotprojektet i Egentliga Finland kostade det cirka 70 euro att minska ett fosforkilo”, säger professor Markku Ollikainen vid Helsingfors universitet.

Gipsbehandlingen bör bli en del av jordbrukets stödmekanismer

I den andra rekommendationen, som ges inom ramen för projektet NutriTrade, betonar man att för att vattenskyddseffekter ska uppnås behöver gipsmetoden bli en del av jordbrukets stödmekanismer och finnas med i jordbrukets följande stödprogram. Just nu är rättan tid att sätta igång de förberedelser som krävs för att verkställa detta. Viktiga instanser som främjar den här saken är Helcom, liksom EU:s medlemsländer och Europeiska kommissionen.

”Vi understöder att gipsbehandlingen tas i bruk på bred front i form av en vattenskyddsåtgärd som får samhällets stöd. Utan ett stödsystem blir genomförandet beroende av enskilda projekt och initiativ, och då uppnås inga vattenskyddseffekter i stor skala”, konstaterar John Nurminens Stiftelses projektchef Anna Saarentaus som leder projektet NutriTrade.

Jordbrukarna ställer sig positiva till gipsexperimenten.

”De bönder i Egentliga Finland som deltog i pilotprojektet såg åkrarnas gipsbehandling som en positiv erfarenhet. I samband med experimentet observerades inga negativa effekter på skörden, jordmånen eller vattenorganismerna. Fördelen med gipsbehandlingen är också att den inte tar upp åkerareal”, säger projektkoordinator Eliisa Punttila vid Helsingfors universitet.

Företagen med i finansieringen av ett renare Östersjön

I den tredje rekommendationen, inom ramen för projektet NutriTrade, belyser man hurdana möjligheter näringskompensationerna ger med tanke på vattenvårdsarbetet i Östersjön. Med näringskompensationer avses sådan frivillig minskning av näringsutsläpp som överstiger den lagstadgade skyddsnivån och som kan bestyrkas med modeller och mätinstrument.

I framtiden kan det bli möjligt och vettigt att använda kompensationer i samband med miljötillståndssystem. En aktör som söker miljötillstånd skulle ha två olika möjligheter att kompensera för sina kommande utsläpp. Den sökande bör i motsvarande grad antingen själv minska sina utsläpp på vattenområdet eller betala en annan aktör för att genomföra utsläppsminskningar. Det är tolkningen av EU-direktivet som skapar detta behov av flexibilitet.

”Vattenskyddet styrs av EU:s ramdirektiv för vatten. Genom den så kallade Weserdomen fastställde EG-domstolen för några år sedan en sträng tolkning av hur bindande direktivet är, det vill säga om vattenkvaliteten inte är tillräckligt bra får miljötillstånd inte beviljas sådan verksamhet som på något sätt belastar vattenområdet i fråga. Denna linjedragning som i sig skyddar vattendrag är knappast förenlig med den ständigt föränderliga ekonomin och den kostnadseffektivitet som ramvattendirektivet förutsätter”, säger specialforskare Antti Iho vid Naturresurscentralen Luke.

Miljöförvaltningen utreder som bäst spelreglerna när det gäller kompensationer i samband med att miljötillstånd beviljas. Kompensationsmöjligheten har införts eller kommer att införas i miljölagstiftningen till exempel på Åland, i Sverige och Danmark.

NutriTrade hör till flaggskeppsprojekten i EU:s Östersjöstrategi. Projektet har som mål att uppnå betydande utsläppsminskningar och därigenom få Östersjön i ett bättre ekologiskt skick. EU-programmet Interreg Central Baltic finansierar merparten av projektet som leds av John Nurminens Stiftelse i samarbete med Naturresurscentralen Luke, Helsingfors universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Anthesis Enveco. www.nutritradebaltic.eu

John Nurminens Stiftelse grundades 1992. Missionen är att rädda Östersjön och dess kulturarv för de kommande generationerna. Målet för stiftelsens projekt för Ett Rent Östersjön är att förbättra Östersjöns tillstånd med hjälp av sådana konkreta åtgärder som minskar belastningen på och miljöriskerna för havet. Projekten för Ett Rent Östersjön finansieras med privata donationsmedel och offentligt stöd. www.johnnurmisensaatio.fi

*SAVE är Helsingfors universitets och Finlands miljöcentrals gemensamma forskningsprojekt. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt för kretsloppsekonomi och finansieras av miljöministeriet.

Mer information

Markku Ollikainen
Professor, Helsingfors universitet
tfn +358 2941 58065
markku.ollikainen(at)helsinki.fi

Eliisa Punttila
Projektkoordinator, Helsingfors universitet
tfn +358 2941 5806
eliisa.punttila(at)helsinki.fi

Antti Iho
specialforskare, Naturresurscentralen Luke
tfn +358 295326159
antti.iho(at)luke.fi

Anna Saarentaus
Projektchef, John Nurminens Stiftelse
tfn +358 40 7190208
anna.saarentaus(at)jnfoundation.fi