Slutförda projekt

 Gilla

Projektkarta

 
Pågår
 
Partnerskap
 
Slutfört
 
Utbildning

Jurmala, Lettland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PURE (Project on Urban Reduction of Eutrophication) gick ut på att förbättra fosforavskiljningen vid avloppsreningsverk i Vitryssland, Polen, Lettland och Estland. Projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och i projektet deltog flera vattenverk i Östersjöområdet samt unionen för städer i Östersjöområdet UBC. Inom ramen för projektet lät stiftelsen utföra tekniska utredningar med anknytning till fosforavskiljning samt styrde investeringarna i reningsverk. Stiftelsen ledde också delprojekt med anknytning till slamhantering. Alla investeringar inom PURE-projektet slutfördes i september 2013, då Vitrysslands första kemiska fosforavskiljningssystem togs i bruk vid avloppsreningsverket i Brest. Trots att PURE-projektet har avslutats fortsätter stiftelsen att samarbeta med vattenverket i Brest för att förbättra styrsystemet för fosforavskiljningen. Inom ramen för PURE-projektet uppnåddes en minskning av fosforbelastningen med sammanlagt 300–500 ton om året.

Tidtabell:
2011 - 2012

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500 (PURE)

Kostnad:
PURE-projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och dess totalbudget var 3,2 miljoner euro. John Nurminens Stiftelses budget i projektet var 0,6 miljoner euro.

Finansiering:
EU 80%, YM 5%, JNS 15%

Jurmala, Lettland

Jurmala
Jurmala

I Jurmala investerade man i effektiviserad biologisk näringsrening åren 2011–2012 (PURE-projektet).

Kohtla-Järve, Estland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PURE (Project on Urban Reduction of Eutrophication) gick ut på att förbättra fosforavskiljningen vid avloppsreningsverk i Vitryssland, Polen, Lettland och Estland. Projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och i projektet deltog flera vattenverk i Östersjöområdet samt unionen för städer i Östersjöområdet UBC. Inom ramen för projektet lät stiftelsen utföra tekniska utredningar med anknytning till fosforavskiljning samt styrde investeringarna i reningsverk. Stiftelsen ledde också delprojekt med anknytning till slamhantering. Alla investeringar inom PURE-projektet slutfördes i september 2013, då Vitrysslands första kemiska fosforavskiljningssystem togs i bruk vid avloppsreningsverket i Brest. Trots att PURE-projektet har avslutats fortsätter stiftelsen att samarbeta med vattenverket i Brest för att förbättra styrsystemet för fosforavskiljningen. Inom ramen för PURE-projektet uppnåddes en minskning av fosforbelastningen med sammanlagt 300–500 ton om året.

Tidtabell:
2011- 2012

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500 (PURE)

Kostnad:
PURE-projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och dess totalbudget var 3,2 miljoner euro. John Nurminens Stiftelses budget i projektet var 0,6 miljoner euro.

Finansiering:
EU 80%, YM 5%, JNS 15%

Kohtla-Järve

Vid Kohtla-Järves reningsverk effektiviserades reningen av avloppsvatten och slamhanteringen med stöd av PURE-projektet åren 2010–2012. År 2012 togs Kohta-Järves vattenverk bort från HELCOMs ”hot spot”-lista.

Gdansk och Szczecin, Polen

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PURE (Project on Urban Reduction of Eutrophication) gick ut på att förbättra fosforavskiljningen vid avloppsreningsverk i Vitryssland, Polen, Lettland och Estland. Projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och i projektet deltog flera vattenverk i Östersjöområdet samt unionen för städer i Östersjöområdet UBC. Inom ramen för projektet lät stiftelsen utföra tekniska utredningar med anknytning till fosforavskiljning samt styrde investeringarna i reningsverk. Stiftelsen ledde också delprojekt med anknytning till slamhantering. Alla investeringar inom PURE-projektet slutfördes i september 2013, då Vitrysslands första kemiska fosforavskiljningssystem togs i bruk vid avloppsreningsverket i Brest. Trots att PURE-projektet har avslutats fortsätter stiftelsen att samarbeta med vattenverket i Brest för att förbättra styrsystemet för fosforavskiljningen. Inom ramen för PURE-projektet uppnåddes en minskning av fosforbelastningen med sammanlagt 300–500 ton om året.

Tidtabell:
2011- 2012

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500 (PURE)

Kostnad:
PURE-projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och dess totalbudget var 3,2 miljoner euro. John Nurminens Stiftelses budget i projektet var 0,6 miljoner euro.

Finansiering:
EU 80%, YM 5%, JNS 15%

Gdansk och Szczecin, Polen

2012-12-04 09.06.37

Inom ramen för PURE-projektet minskade Szczecin och Gdansk fosforbelastningen på Östersjön till den nivå som rekommenderas av HELCOM genom att effektivisera användningen av sina reningsverk. Szczecins vattenverk togs bort från HELCOMs ”hot spot”-lista 2012.

Gdansk och Szczecin, Polen

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PURE (Project on Urban Reduction of Eutrophication) gick ut på att förbättra fosforavskiljningen vid avloppsreningsverk i Vitryssland, Polen, Lettland och Estland. Projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och i projektet deltog flera vattenverk i Östersjöområdet samt unionen för städer i Östersjöområdet UBC. Inom ramen för projektet lät stiftelsen utföra tekniska utredningar med anknytning till fosforavskiljning samt styrde investeringarna i reningsverk. Stiftelsen ledde också delprojekt med anknytning till slamhantering. Alla investeringar inom PURE-projektet slutfördes i september 2013, då Vitrysslands första kemiska fosforavskiljningssystem togs i bruk vid avloppsreningsverket i Brest. Trots att PURE-projektet har avslutats fortsätter stiftelsen att samarbeta med vattenverket i Brest för att förbättra styrsystemet för fosforavskiljningen. Inom ramen för PURE-projektet uppnåddes en minskning av fosforbelastningen med sammanlagt 300–500 ton om året.

Tidtabell:
2011- 2012

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500 (PURE)

Kostnad:
PURE-projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och dess totalbudget var 3,2 miljoner euro. John Nurminens Stiftelses budget i projektet var 0,6 miljoner euro.

Finansiering:
EU 80%, YM 5%, JNS 15%

Gdansk och Szczecin, Polen

2012-12-04 09.06.37

Inom ramen för PURE-projektet minskade Szczecin och Gdansk fosforbelastningen på Östersjön till den nivå som rekommenderas av HELCOM genom att effektivisera användningen av sina reningsverk. Szczecins vattenverk togs bort från HELCOMs ”hot spot”-lista 2012.

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Tidtabell:
2011 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)

Kostnad:

Finansiering:
EU 90%, YM 5%, JNS 5%

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

pic_ 048

Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Bild: John Nurminens Stiftelse och vattenverket i Lida har förhandlat om investeringar vid avloppsreningsverket i Lida. Från vänster Lida vattenverks direktör Juri Bertzevitsh, laboratoriechef Inna Voizak, ingenjör Elena Mihnovez, Elena Kaskelainen (JNS), Marjukka Porvari (JNS) och Lida stadsförvaltnings direktör Aleksander Auhmenia. (Tuula Putkinen)

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Tidtabell:
2011 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)

Kostnad:

Finansiering:
EU 90%, YM 5%, JNS 5%

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

pic_ 048

Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Bild: John Nurminens Stiftelse och vattenverket i Lida har förhandlat om investeringar vid avloppsreningsverket i Lida. Från vänster Lida vattenverks direktör Juri Bertzevitsh, laboratoriechef Inna Voizak, ingenjör Elena Mihnovez, Elena Kaskelainen (JNS), Marjukka Porvari (JNS) och Lida stadsförvaltnings direktör Aleksander Auhmenia. (Tuula Putkinen)

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Tidtabell:
2011 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)

Kostnad:

Finansiering:
EU 90%, YM 5%, JNS 5%

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

pic_ 048

Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Bild: John Nurminens Stiftelse och vattenverket i Lida har förhandlat om investeringar vid avloppsreningsverket i Lida. Från vänster Lida vattenverks direktör Juri Bertzevitsh, laboratoriechef Inna Voizak, ingenjör Elena Mihnovez, Elena Kaskelainen (JNS), Marjukka Porvari (JNS) och Lida stadsförvaltnings direktör Aleksander Auhmenia. (Tuula Putkinen)

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Tidtabell:
2011 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)

Kostnad:

Finansiering:
EU 90%, YM 5%, JNS 5%

Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim, Vitryssland

pic_ 048

Vattenverken i Baranavitjy, Lida, Polotsk och Slonim deltar i PRESTO-projektet genom att utbilda sin personal i att effektivisera reningen av avloppsvatten. År 2013 genomfördes också den tekniska planeringen för en effektiviserad fosforavskiljning i staden Lida i Vitryssland med medel ur PRESTO-projektet. Anbudshandlingarna blir klara under 2014. Målet är att investeringarna i Lida genomförs i form av ett fortsättningsprojekt, som ska finansieras av EU eller någon annan aktör som stöder reningsverksinvesteringar i Vitryssland.

Bild: John Nurminens Stiftelse och vattenverket i Lida har förhandlat om investeringar vid avloppsreningsverket i Lida. Från vänster Lida vattenverks direktör Juri Bertzevitsh, laboratoriechef Inna Voizak, ingenjör Elena Mihnovez, Elena Kaskelainen (JNS), Marjukka Porvari (JNS) och Lida stadsförvaltnings direktör Aleksander Auhmenia. (Tuula Putkinen)

Grodno, Molodetjno och Vitebsk, Vitryssland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PRESTO (Project on Reduction of Eutrophication of the Sea Today) gick ut på att investera i en effektiviserad avskiljning av näringsämnen vid avloppsreningsverken i tre vitryska städer: Grodno, Vitebsk och Molodetjno. Vattenreningsverken undertecknade avtal om utrustningsleveranser sommaren 2013. Byggnadsarbetena och installationen av utrustning vid reningsverken inleddes hösten 2013 och slutförs före september 2014. Enligt preliminära bedömningar minskar investeringarna i projektet PRESTO fosforbelastningen från reningsverken till vattendragen med upp till 500 ton per år. Projektet PRESTO finansierades av EU Östersjöprogrammet och leddes av Förbundet för städerna kring Östersjön UBC. Stiftelsen ansvarade för de tekniska utredningarna och investeringarna i reningsverken.

Tidtabell:
2011 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500

Kostnad:
4 550 000

Finansiering:
EU 90%, YM 5%, JNS 5%

Grodno, Molodetjno och Vitebsk, Vitryssland

Grodno putsari 003

I PRESTO-projektet deltar städerna Grodno, Molodetjno och Vitebsk, vars reningsverk investerade i effektiviserad näringsrening. År 2012 gjorde Pöyry Finland upp de tekniska investeringsplanerna för en effektiviserad näringsrening vid reningsverken. Man ingick också investeringsavtal med vattenverken.

År 2013 gjorde vattenverken upp de lokala investeringsplanerna, som behövs för att få officiella investeringstillstånd. Stiftelsen hjälpte vattenverken att begära in anbud med anknytning till utrustningsleveranser och byggarbeten i enlighet med bestämmelserna inom EU samt att underteckna avtalen med leverantörerna. Hösten 2013 anlände de första utrustningsleveranserna till vattenverken, som inledde byggarbetena och installationen av utrustningen. År 2014 levereras resten av utrustningen till vattenverken. Byggarbetena och installationerna fortsätter samtidigt vid anläggningarna. EU har gett projektets investeringar tilläggstid till september 2014.

Bild från avloppsreningsverket i Grodno (Elena Kaskelainen).

Grodno, Molodetjno och Vitebsk, Vitryssland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PRESTO (Project on Reduction of Eutrophication of the Sea Today) gick ut på att investera i en effektiviserad avskiljning av näringsämnen vid avloppsreningsverken i tre vitryska städer: Grodno, Vitebsk och Molodetjno. Vattenreningsverken undertecknade avtal om utrustningsleveranser sommaren 2013. Byggnadsarbetena och installationen av utrustning vid reningsverken inleddes hösten 2013 och slutförs före september 2014. Enligt preliminära bedömningar minskar investeringarna i projektet PRESTO fosforbelastningen från reningsverken till vattendragen med upp till 500 ton per år. Projektet PRESTO finansierades av EU Östersjöprogrammet och leddes av Förbundet för städerna kring Östersjön UBC. Stiftelsen ansvarade för de tekniska utredningarna och investeringarna i reningsverken.

Tidtabell:
2011 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500

Kostnad:
4 550 000

Finansiering:
EU 90%, YM 5%, JNS 5%

Grodno, Molodetjno och Vitebsk, Vitryssland

Grodno putsari 003

I PRESTO-projektet deltar städerna Grodno, Molodetjno och Vitebsk, vars reningsverk investerade i effektiviserad näringsrening. År 2012 gjorde Pöyry Finland upp de tekniska investeringsplanerna för en effektiviserad näringsrening vid reningsverken. Man ingick också investeringsavtal med vattenverken.

År 2013 gjorde vattenverken upp de lokala investeringsplanerna, som behövs för att få officiella investeringstillstånd. Stiftelsen hjälpte vattenverken att begära in anbud med anknytning till utrustningsleveranser och byggarbeten i enlighet med bestämmelserna inom EU samt att underteckna avtalen med leverantörerna. Hösten 2013 anlände de första utrustningsleveranserna till vattenverken, som inledde byggarbetena och installationen av utrustningen. År 2014 levereras resten av utrustningen till vattenverken. Byggarbetena och installationerna fortsätter samtidigt vid anläggningarna. EU har gett projektets investeringar tilläggstid till september 2014.

Bild från avloppsreningsverket i Grodno (Elena Kaskelainen).

Grodno, Molodetjno och Vitebsk, Vitryssland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PRESTO (Project on Reduction of Eutrophication of the Sea Today) gick ut på att investera i en effektiviserad avskiljning av näringsämnen vid avloppsreningsverken i tre vitryska städer: Grodno, Vitebsk och Molodetjno. Vattenreningsverken undertecknade avtal om utrustningsleveranser sommaren 2013. Byggnadsarbetena och installationen av utrustning vid reningsverken inleddes hösten 2013 och slutförs före september 2014. Enligt preliminära bedömningar minskar investeringarna i projektet PRESTO fosforbelastningen från reningsverken till vattendragen med upp till 500 ton per år. Projektet PRESTO finansierades av EU Östersjöprogrammet och leddes av Förbundet för städerna kring Östersjön UBC. Stiftelsen ansvarade för de tekniska utredningarna och investeringarna i reningsverken.

Tidtabell:
2011 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500

Kostnad:
4 550 000

Finansiering:
EU 90%, YM 5%, JNS 5%

Grodno, Molodetjno och Vitebsk, Vitryssland

Grodno putsari 003

I PRESTO-projektet deltar städerna Grodno, Molodetjno och Vitebsk, vars reningsverk investerade i effektiviserad näringsrening. År 2012 gjorde Pöyry Finland upp de tekniska investeringsplanerna för en effektiviserad näringsrening vid reningsverken. Man ingick också investeringsavtal med vattenverken.

År 2013 gjorde vattenverken upp de lokala investeringsplanerna, som behövs för att få officiella investeringstillstånd. Stiftelsen hjälpte vattenverken att begära in anbud med anknytning till utrustningsleveranser och byggarbeten i enlighet med bestämmelserna inom EU samt att underteckna avtalen med leverantörerna. Hösten 2013 anlände de första utrustningsleveranserna till vattenverken, som inledde byggarbetena och installationen av utrustningen. År 2014 levereras resten av utrustningen till vattenverken. Byggarbetena och installationerna fortsätter samtidigt vid anläggningarna. EU har gett projektets investeringar tilläggstid till september 2014.

Bild från avloppsreningsverket i Grodno (Elena Kaskelainen).

Brest

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Projektet PURE (Project on Urban Reduction of Eutrophication) gick ut på att förbättra fosforavskiljningen vid avloppsreningsverk i Vitryssland, Polen, Lettland och Estland. Projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och i projektet deltog flera vattenverk i Östersjöområdet samt unionen för städer i Östersjöområdet UBC. Inom ramen för projektet lät stiftelsen utföra tekniska utredningar med anknytning till fosforavskiljning samt styrde investeringarna i reningsverk. Stiftelsen ledde också delprojekt med anknytning till slamhantering. Alla investeringar inom PURE-projektet slutfördes i september 2013, då Vitrysslands första kemiska fosforavskiljningssystem togs i bruk vid avloppsreningsverket i Brest. Trots att PURE-projektet har avslutats fortsätter stiftelsen att samarbeta med vattenverket i Brest för att förbättra styrsystemet för fosforavskiljningen. Inom ramen för PURE-projektet uppnåddes en minskning av fosforbelastningen med sammanlagt 300–500 ton om året.

Tidtabell:
2011- 2012

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500 (PURE)

Kostnad:
PURE-projektet genomfördes med delfinansiering från EU:s Östersjöprogram och dess totalbudget var 3,2 miljoner euro. John Nurminens Stiftelses budget i projektet var 0,6 miljoner euro.

Finansiering:
EU 80%, YM 5%, JNS 15%

Brest

pic_ 118

Vid reningsverket i Brest effektiviserades fosforavskiljningen genom att anläggningen fick kemisk fosforrening med stöd av det EU-finansierade PURE-projektet. År 2012 beviljade EU:s Östersjöprogram vattenverket i Brest tilläggstid för att genomföra investeringarna fram till slutet av juni 2013. År 2013 utökades tilläggstiden till september 2013. Investeringarna i Brest blev klara i september 2013, då Vitrysslands första kemiska fosforavskiljningsanläggning öppnades efter slutgranskningen.

År 2014 investerade stiftelsen och vattenverket i Brest dessutom i analysutrustning för att mäta åtgången på och behovet av fällningskemikalie samt den programvara som behövs för utrustningen till avloppsreningsverket i Brest. Man investerade också i förbättringar i lagringen av kemikalier.

Riga, Lettland

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Vid vattenverket i Riga investerades inom ramen för PURE-projektet i effektiviserad kemisk fosforavskiljning, förbättrad slamavskiljning samt exaktare mätning av mängden avloppsvatten i framtiden. Utöver PURE-projektet hade stiftelsen också ett separat avtal om effektivisering av fosforavskiljningen, som undertecknats 2009 med vattenverket i Riga. Dessa investeringar genomfördes 2012, då stiftelsen undertecknade ett finansieringsavtal med vattenverket i Riga. Sommaren 2012 anskaffades till Riga genom ett öppet anbudsförfarande ännu en ny slambrunn för kemisk fosforavskiljning, som levererades till anläggningen i slutet av året.

Tidtabell:
2009 - 2013

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
100 - 200

Kostnad:
410 000 euro (exklusive byggkostnaderna som finansierats av vattenverket i Riga)

Finansiering:
Riian vesilaitos, PURE EU-hanke, Ålandsbanken, JNS

Riga

LR_RigaWWTP_DSC04672_ISO

Vid vattenverket i Riga investerades inom ramen för PURE-projektet i effektiviserad kemisk fosforavskiljning, förbättrad slamavskiljning samt exaktare mätning av mängden avloppsvatten i framtiden.

Utöver PURE-projektet hade stiftelsen också ett separat avtal om effektivisering av fosforavskiljningen, som undertecknats 2009 med vattenverket i Riga. Dessa investeringar genomfördes 2012, då stiftelsen undertecknade ett finansieringsavtal med vattenverket i Riga. Sommaren 2012 anskaffades till Riga genom ett öppet anbudsförfarande ännu en ny slambrunn för kemisk fosforavskiljning, som levererades till anläggningen i slutet av året.

Warszawa

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Effektiviserad fosforavskiljning vid stadens avloppsreningsverk.

Tidtabell:
2008 - 2012

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
500

Kostnad:

Finansiering:
Varsovan vesilaitos, EU

Warszawa

IMG_8395

Warszawa var ännu för cirka fem år sedan den största förorenaren av Östersjön, eftersom största delen av stadens avloppsvatten fick rinna ut i floden Wisla utan någon som helst rening. År 2007 kontaktade stiftelsen stadens förvaltning och 2008 undertecknades ett intentionsavtal angående en effektivisering av fosforavskiljningen vid stadens avloppsreningsverk. År 2008 lät stiftelsen göra en teknisk utredning, som beaktade i planerna för återuppbyggnad av avloppsreningsverket Czajka (Tofsvipan). Återuppbyggnaden av Czajka slutfördes 2012 och reningsverkets näringsrening följer nu alla HELCOMs rekommendationer och fosforbelastningen från reningsverket har minskat med mer än 60 procent. Under de senaste sju åren har miljarder euro investerats i en modern vatteninfrastruktur i huvudstaden i Polen, som blev medlem i EU 2004. Czajka har hittills kostat 800 miljoner euro, av vilka EU finansierade en tredjedel. Investeringarna i Warszawaregionen hör till de viktigaste miljöinvesteringarna i Europa under de senaste åren. Liksom i Viksbacka i Helsingfors utnyttjar man också i Warszawa den energi som fås från avloppsslammet. Enligt Warszawas infrastrukturdirektör Leszek Drogosz fungerar återvinningen utmärkt i Czajka: exempelvis får man 30 procent av den energi som behövs årligen för gatubelysningen i Warszawa genom att ta till vara den biogas som bildas efter rötningen. Det motsvarar 140 tågvagnslaster stenkol årligen.

Fosforit-gödselfabriken, Kingisepp

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Stopp på fosforutsläppen från gipsberget på Fosforits fabriksområde i Kingisepp i Ryssland.

Tidtabell:
2012 - 2014

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
1700 - 2000

Kostnad:

Finansiering:
EuroChem

Fosforit-gödselfabriken, Kingisepp

joukko kipsikasan juurella

I början av 2012 upptäcktes i floden Luga ett utsläpp på cirka 1 700 ton fosfor årligen, som kom från Fosforits gödselfabrik som ägs av EuroChem. Stiftelsen erbjöd bolaget hjälp med att hantera utsläppet och ordnade tillgång till den bästa finländska sakkunskapen med anknytning till kontroll av utsläpp i vattendragen från fosforproduktion. Fosforits experter byggde ett reningssystem för avrinningen på fabriksområdet i mars 2012. John Nurminens Stiftelse och EuroChem beslöt i juni 2012 att tillsammans anställa en oberoende europeisk expertorganisation för att utvärdera systemet för hantering av avrinningen från Fosforits fabrik.

Expertorganisationens uppdrag bereddes i samarbete med EuroChem vintern 2013. Till expert valdes sommaren 2013 den brittiska konsultfirman Atkins, som inledde arbetet med utvärderingen hösten 2013. De första proven från floden Luga togs i oktober 2013 och resultaten publicerades i början av 2014. Arbetet fortsätter fram till hösten 2014.

 

Hönseriet Udarnik i byn Pobeda

Projektöversikt

Status:
Pågår

Omfattning:
Hönseriet Udarnik i byn Pobeda

Tidtabell:

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
20

Kostnad:
430 000 euroa

Finansiering:
Udarnik, NIB (BSAP Trust Fund), JNS

Hönseriet Udarnik i byn Pobeda

694

År 2011 gjorde stiftelsen utöver reningsverksprojekten också en utredning av möjligheterna att starta ett projekt i syfte att minska utsläppen från djurgårdar i Leningradregionen. Som objekt valdes fyra riskklassificerade hönserier och förhandlingarna fortsatte med hönseriet Udarnik. Syftet med det gemensamma projektet som inleddes 2012 är att minska näringsutsläppen i vattendrag och Östersjön från hönseriets spillningsbassänger.

En utredning om förbättringar i spillningshanteringen inleddes i juni 2012. Udarnik byggde nya bassänger för spillningshantering hösten 2012 och inledde planeringen av två nya spillningsbassänger. Udarnik-projektet stöddes av John Nurminens Stiftelse men fick också tilläggsfinansiering ur fonden Baltic Sea Action Plan Trust Fund, som grundades våren 2012 av den svenska och finska staten. Stiftelsen och ägarna till Udarnik utredde under 2013 tillsammans alternativ för att minimera riskerna för läckor i den gamla och de nya spillningsbassängerna i miljön. Våren 2014 ska ett filtreringssystem levereras till gården, med hjälp av vilket man kan hantera avrinningen från spillningsbassängerna och därmed förhindra näringsutsläpp i närliggande vattendrag.

 

Viborg

Projektöversikt

Status:
Pågår

Omfattning:

Tidtabell:

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)

Kostnad:

Finansiering:

Viborg

Säiliö 4 (2)

 

Reningen av avloppsvattnet från Viborgs stad effektiveras när den utrustning för kemisk fosforrening som John Nurminens Stiftelse levererade till Viborgs vattenverk hösten 2016 togs i bruk vid avloppsreningsverket i Viborg på hösten av 2016. Reningsverket inleder nu ett effektiverat avlägsnande av näringsämnen från avloppsvattnet, och efter det kommer fosformängden i det avloppsvatten som lämnar vattenverket att sjunka till den nivå som rekommenderas av Skyddskommissionen för Östersjön Helcom (0,5 mg fosfor/liter utgående avloppsvatten).

Viborg har cirka 80 000 invånare. Stadens avloppsvatten går direkt till Finlands kustområden via Viborgska viken. Med effektiverad avloppsrening minskas den årliga fosforbelastning som kommer ut i Finska viken via Viborgska viken med cirka 20 ton. Det är nästan lika mycket som de årliga utsläppen frånViksbacka avloppsreningsverk i Helsingfors.

Leveransen av reningsverkets system för fosforrening samt monteringen och byggnadsarbetet gjordes i juli–oktober 2016. I Viborgs vattenverks och John Nurminens Stiftelses gemensamma projekt har stiftelsen ansvarat för anskaffningen av utrustning till den effektiverade fosforreningen och vattenverket för kostnaderna för monteringen och byggnadsarbetena. Under den andra delen av projektet, som genomförs 2017, levereras en effektiverad biologisk rening till reningsverket för att stöda fosforreningen och möjliggöra bättre kväverening. De totala kostnaderna för stiftelsens delprojekt uppgår till cirka 140 000 euro.

Gemensamt projekt startade 2010

I juni 2010 undertecknades en avsiktsförklaring med Viborgs vattenverk om effektiverad fosforrening och ett genomförandeavtal om fosforreningsprov vid reningsverket. Provverksamheten genomfördes vintern 2010–2011 med utrustning som levererats av stiftelsen och finansiering från miljöministeriet i Finland. Utifrån resultaten av proven lät man göra upp en teknisk processplan och anbudshandlingar för en effektivering av fosforreningen vid Viborgs reningsverk 2011.

Våren 2012 undertecknades ett investeringsavtal med Viborgs vattenverk. Genomförandet av avtalet har emellertid fördröjts på grund av upprepade direktörsbyten vid Viborgs vattenverk och skador på reningsverkets huvudavloppsrör. I februari 2014 firades i Viborg att ett nytt uppsamlingsavlopp blivit färdigt. Därefter kunde stiftelsens projekt fortsättas med den nya ledningen för reningsverket, men utrustningsleveranserna kom igång först i år som en följd av att skatte- och tullfrihetsbesluten dragit ut på tiden.

Utöver projektet i Viborg driver stiftelsen tre andra projekt i Ryssland: projekten för rening av det kommunala avloppsvattnet i Gattjina och Kingisepp samt Udarniks hönseriprojekt i byn Pobeda.

Gattjina

Projektöversikt

Status:
Pågår

Omfattning:

Tidtabell:

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)

Kostnad:

Finansiering:

Gattjina

 

Vasemmalla Jaroslav Kononov ja oikealla Grigori Osmanov Hatsinan vesilaitokselta. Keskellä John Nurmisen Säätiön projektipäällikkö Elena Kaskelainen.

Foto. Pä vänster Jaroslav Kononov och på höger Grigori Osmanov från Gattjina vattenverk. I mitten John Nurminens projektchef Elena Kaskelainen.

Utrustningen för kemisk fosforrening som John Nurminens Stiftelse levererade till vattenverket i Gattjina år 2015 togs i bruk på hösten av 2015 vid avloppsreningsverket, där effektiverad fosforrening inleds. Efter detta kommer avloppsvattnet som lämnar vattenverket att innehålla fosfor på den nivå som rekommenderas av Skyddskommissionen för Östersjön Helcom (0,5 mg P/l).

Arbetet med att installera och bygga fosforreningssystemet utfördes under 2015. Inom projektet som utfördes i samarbete mellan vattenverket i Gattjina och John Nurminens Stiftelse har stiftelsen svarat för anskaffningen av utrustning för fosforrening och vattenverket för kostnader för installering, byggarbete och lokal planering.

Den kemikalietank med ett värde av cirka 100 000 euro som behövs för den kemiska fosforreningen har finansierats med stiftelsens kampanj Horisonten som inleddes 2013. Inom kampanjen samlade man in individuella donationer till konstverket Horisonten på Busholmen.

Den andra delen av projektet, där utrustning för biologisk rening som stöder fosforreningen och effektiverar kvävereningen levereras till reningsverket, genomförs år 2017.

Samarbetspartner och finansiärer inom projektet är utöver vattenverket och stiftelsen NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation), SIDA (Swedish International Development Agency) och NDEP (Northern Dimension Environmental Partnership), som deltar i förverkligandet av den biologiska reningen för näringsämnen.

Projektet i Gattjina minskar den årliga fosforbelastningen på Finska viken med 25 till 30 ton. Mängden motsvarar de årliga fosforutsläppen i avloppsvattnet från vattenreningsverket i  Viksbacka i Helsingfors. De totala kostnaderna för den första delen av projektet uppgår till cirka 500 000 euro.

Gattjina som ligger sydväster om S:t Petersburg har cirka 80 000 invånare. Stadens avloppsvatten avleds till Izhora-ån som mynnar ut via Neva i Finska viken.

Samarbetet med vattenverket i Gattjina inleddes 2009. I februari 2010 undertecknades ett intentionsavtal för effektiverad fosforrening i stadens reningsverk.  År 2011 finansierade stiftelsen en teknisk plan och anbudshandlingar för fosforavskiljningen vid reningsverket i Gattjina. Stiftelsens styrelse godkände projektet för finansiering 2012. År 2013 undertecknades ett finansieringsavtal för projektet med vattenverket i Gattjina.

S:t Petersburgs avloppsreningsverk

Projektöversikt

Status:
Slutfört

Omfattning:
Pietarin jätevedenpuhdistamo

Tidtabell:
2005-2011

Miljöeffekt:
(Årlig fosforminskning i ton)
1000

Kostnad:
5 000 000 €

Finansiering:
Vesilaitos 50%, JNS 34%, YM 16%

S:t Petersburgs STORA AVLOPPSRENINGSVERK: NORRA, CENTRALA OCH SYDVÄSTRA

pietarilounainenmiinamaki.resized

Förutsättningarna för stiftelsens verksamhet i S:t Petersburg skapades av de internationella finansiärerna som sedan länge varit verksamma i staden. Exempelvis miljöministeriet inledde samarbete med S:t Petersburgs vattenverk redan 1991. Miljöministeriet deltog i bland annat förbättringen av den grundläggande infrastrukturen för avlopp och avloppsrening, effektiviseringen av driften, försöksverksamheten för fosforavskiljningen samt utvecklingen av vattenverkets förvaltning. När man hade lyckats med att styra största delen av avloppsvattnet i S:t Petersburg till avloppsreningsverken kunde stiftelsen börja planera byggandet av permanenta fosforavskiljningssystem och få vattenverken att engagera sig i fortsatt användning av fällningskemikalier.

Stiftelsen började effektivisera fosforavskiljningen på S:t Petersburgs största avloppsreningsverk tillsammans med S:t Petersburgs vattenverk 2005, då man undertecknade ett avtal om att effektivisera fosforavskiljningen på S:t Petersburgs tre största reningsverk, Centrala, Sydvästliga och Norra reningsverket. Stiftelsens uppgift i projektet har varit teknisk planering av investeringar, samordning av finskt och ryskt planeringsarbete, ledning av anskaffningar samt anskaffning och leverans av utrustning till reningsverken. I finansieringen av projekt vid Centrala och Sydvästliga reningsverk deltog också miljöministeriet i Finland. En del av projektet vid Norra reningsverket finansierades av det svenska SIDA (Swedish International Development Co-operation Agency). Stiftelsens beräknade totala kostnader för projektet vid S:t Petersburgs stora avloppsreningsverk är 2,5 miljoner euro.

Den effektiviserade fosforavskiljningen på Centrala avloppsreningsverket i S:t Petersburg slutfördes 2009 och under 2010 fokuserade man på att genomföra fosforavskiljningen på Sydvästliga och Norra reningsverket. De sista apparaterna till Sydvästliga reningsverket levererades i maj 2010, varefter S:t Petersburgs vattenverk installerade apparaterna. Arbetet vid det Norra reningsverket slutförde sommaren 2011.

När stiftelsens och S:t Petersburgs vattenverks gemensamma projekt slutförts minskade fosforbelastningen i Östersjön med mer än 1 000 ton. Stiftelsens samarbete med S:t Petersburgs vattenverk fortsätter och nya gemensamma projekt planeras.

Klicka på markörerna på kartan för att få mera information.